När verkligheten blir saga

Eller är det sagan som blir sann? För mig har i alla fall ett drömprojekt blivit verklighet. Ett bokmanus som legat till sig ända sedan pojkarna var små kommer nu ut som bok. Fotot är det första utkastet till omslag som numera är helt omarbetat och visar platsen där saker händer. Och har så gjort i långa tider, varenda meter av denna ö har en historia att berätta. En del är sant, en del är saga. Man kan aldrig så noga veta 🙂 Vissa saker får kanske en förklaring i mina blogginlägg. Följ med på ett roligt äventyr med boken ”En Ö mitt i historien”!

Hälsning från Hösten

Det är jag som är Hösten, vi har ju träffats förr. På lite olika platser och tider, när Sommaren bestämt sig för att släppa taget och lämna över till mig. Så är det förresten med alla årstider, det är lite charmigt tycker jag. Att inte vara så benhårt styrd av datum eller klocka. Man tar det i sin egen takt liksom. Dyker upp när man känner för det.

Visst blir det ibland lite krockar mellan oss.  Vintern kan ha bråttom och Sommaren brukar ha svårt att ge sig av, vill gärna hänga sig kvar en stund. Då hamnar Hösten lite i kläm, men jag klagar sällan. Tvärtom är jag ganska tolerant om jag får säga det själv.

Min tid är präglad av lugn och ro, det är så jag vill ha det. Ni tycker möjligen att en och annan höststorm inte riktigt passar då, men det hör till. Löv och annat ska sopas undan innan snön kommer. Tyvärr åker det med parasoller, grenar och dessvärre ett och annat träd. Ber om ursäkt för det. Försök se det från den ljusa sidan, det är en tid som inbjuder till att vara inne. Kanske behöver det sopas undan lite där också.

Så kan ni njuta av de fina dagarna när de väl kommer. Då jag som Höst bjuder på krispig luft, klarblå himmel och temperaturer som gjorda för att ta på sig ordentligt med varma, goa kläder när man är ute. För att sedan krypa in i stugvärmen och njuta av långkok på Höstens godsaker. Det finns mycket gott som skördas nu. Bland annat läckra svampar som står som spön i backen.  Särskilt efter lite uppiggande höstregn. Fast om man tittar på statistiken så är det Sommaren som har mest regndagar. Det trodde ni inte, va?

Nu ska jag ut och försöka lugna ner Vinden, få se hur det går. Medan ni väntar kan ni leta fram stearinljus, yllefilt och alla jättebra böcker som inte hanns med under den hektiska Sommaren. Erkänn att det är lite mysigt!

Ryggläge i Peking

Femtio timmar att spendera i en av världens häftigaste städer! Det ska inte bara bli Peking by night, utan även by day, ja faktiskt dygnet runt. Vad jag inte tänkt mig är att mitt diskbråck ska göra sig påmint, ondare än någonsin.  Mitt ressällskap är naturligtvis förstående, men vad hjälper det? Jag ligger i soffan på mitt rum och hör hur de glädjer sig åt att se Förbjudna staden, Sommarpalatset och värst av allt, beställer bord för den obligatoriska Pekingankan. För att inte tala om shoppingen…

”Nädå, ni behöver inte alls tänka på mig, jag klarar mig fint. Ge er iväg nu och ha riktigt roligt!” Jag lyckas pressa fram ett leende, men det sitter långt inne, det kan jag försäkra. Efter flera timmar i halvdvala, så långt ifrån vila man kan komma, knackar det på dörren. En av vännerna lämpar av sina fynd från Silk market. Hon berättar livfullt om allt det underbara som finns utanför hotellets murar, jag känner mig som Rapunsel inlåst i sitt torn.

”Lite lunch måste vi ha, det orkar du väl?” Vi bor i hutongerna, de gamla kinesiska kvarteren, där varenda matställe skulle få en svensk hälsovårdsinspektör att vända i dörren. För mig finns inget alternativ, jag är överlycklig över att kunna ta mig de femtio metrarna från hotellet till hålet i väggen där det luktar mat. Någon meny finns förstås inte, men hungern lyser ur ögonen och efter bara några minuter sitter vi vid ett rangligt bord fyllt av fat.

Vad vi åt? Inte vet jag, en del är gott, en del smakar inget. Men jag minns särskilt ett fat fyllt av små friterade guldfiskar. De är riktigt läckra, kanske en rätt man kan testa hemma. Vi har ju akvarium! Efter maten känns det lite bättre, väninnan föreslår att vi ska gå och få massage.

 ”Det måste ju vara jättebra för din rygg”. En kinesisk amatörmassör är det sista jag kan tänka mig just då. Men jag är glad över sällskapet och håller god min. Jag lyckas förklara att jag vill ha hårbottenmassage och inget annat, det kan omöjligt förvärra diskbråcket. Frågan är om ens mjällen finns kvar efter den behandlingen, jag trodde hela skalpen skulle lossna.

Tillbaka till hotellet och den stenhårda sängen, där jag genomlider resten av vistelsen. Hemresan blir precis den mardröm jag förväntat mig. När jag äntligen kliver in genom ytterdörren hemma, lägger jag mig på golvet och tackar gud för att jag överlevt. Men jag åker gärna tillbaka, nu när jag gjort min ryggymnastik varje dag och lärt mig lyfta resväskorna med böjda knän!

(Tidigare publicerat i Expressens resebilaga 2009)

Ut och njut!

Att sitta still och inte göra någonting, det är svårt. Jag har tränat länge för att lyckas med det. Det brukar hålla i en kvart eller så.. Fast det gör ändå nytta genom att ge tid att sortera tankar, planera, fundera på lösningar och göra prioriteringar. Vilket är ett sätt för mig att minska vardagsstressen.

Alla är olika, var och en måste hitta sin egen metod. Men prova att gå ut och njut av försommaren, glädjen i att bara vara, den behagliga temperaturen och grönskan. Om så bara för några minuter. Dröm dig bort eller se dig omkring med nya ögon just där du är. Glöm alla måsten, de kanske inte var så viktiga i alla fall. Eller så var dom det..

I vilket fall som helst, sitt inte här och stirra på skärmen. Gör något roligare, lova det!

Shinrin yoku

Igår avslutade jag helgen med ett härligt yogapass och gongbad. För er som aldrig testat det kan jag berätta att man varken behöver ha baddräkt eller bli blöt i håret. Jag gillar det efter att av en händelse hamna på ett sådant pass för några år sedan utan att veta riktigt vad det var. Det passar min personlighet utmärkt. Att utforska sådant jag inte vet något om. Nya kunskaper, nya idéer, nya möjligheter, nya vägar. Ett och annat bottennapp såklart. Man lär sig alltid något tänker jag då. Eller så försöker jag igen ;-).

Nu tänker jag prova shinrin yoku. Har sett orden flera gånger och blev tvungen att googla. Hittade allt jag redan visste om att gå ut i skogen. För dig som ännu inte kommit på hur man gör finns både nybörjarguide, guidade skogspromenader (fast det kallas skogsbad eftersom man liksom omsluts av skogen), utbildningar och kurser.

Eller så tar du bara på dig skorna och går ut.

Hjärtans Hjärna!

Att lyssna till sitt hjärta verkar lite omodernt, i de flesta sammanhang är det den kloka hjärnan som gäller. Magkänslan får också stå tillbaka en del, det kan ju vara ett helt vanligt magkurr eller lite gaser.

Många ser hjärta och hjärna som ett motsatsförhållande. Så tänker inte jag! Klart att de hänger ihop och blir en fantastisk kombination. Tillsammans med magkänslan, syn, hörsel, dofter och andra sinnen. Lägg till tidigare erfarenheter till allt detta, så får man fram intuition.

Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta. Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning med medvetande utan att ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt” Citerat ut Wikipedia.

Många människor litar mycket på sin intuition och når ofta stora framgångar. Eller så går det åt pipsvängen. Då kan de åtminstone trösta sig med att de blev en erfarenhet rikare. Så att det blir en bättre bedömning nästa gång.

Jag minns en inbjudan till fest som jag fick för många år sedan. Den var formellt skriven på tjockt papper med sirliga bokstäver. Det gällde en större tillställning där svar önskades om deltagande. Värden hade redan formulerat alternativen, det var bara att kryssa i och skicka tillbaka.

   □  Kan men vill inte

   □  Vill men kan inte

   □  Jag kommer mycket gärna

   □  Jag kommer med minsta hjärna

Vill minnas att jag kryssade i den sista rutan. Den kloka hjärnan sade en sak, att det var svårt att klämma in i kalendern just då. Men hjärtat ville något annat. Då kopplade jag bort hjärnan och gick dit hjärtat ledde mig. Och hade en helkväll förstås.

Kan man alltid lita på sitt hjärta då? Ibland bär det sig ju konstigt åt. Det börjar dunka lite extra fort, blodtrycket stiger, man svettas och stammar, magen är full av fjärilar.

Vad är det som händer? Ja, antingen är man mycket stressad eller så kan man vara kär. Symptomen är desamma, i alla fall i början. Sedan utvecklas de åt olika håll. Det ena kanske till ett magsår och det andra till många lyckliga år!

Hjärta, intuition, instinkt, inre röst, erfarenheter, övertygelse, logiskt tänkande, magkänsla. Man kan kalla det vad man vill, huvudsaken är att det man gör känns bra. Både i gäller känsla och förnuft.

Så nästa gång jag blir bjuden på fest och ska formulera ett svarsalternativ tänker jag skriva:

   □  Tack, jag kommer hjärtans hjärna.

Ler och långhalm

Att lära sig ett nytt språk innebär inte bara att lära sig grammatik och bygga upp ordförrådet. Det gäller också att förstå ålderdomliga och helt ologiska talesätt.

Hur kan t ex ”break a leg” betyda Lycka till? Första gången jag hörde det var strax innan start i en hopptävling i sydvästra England. Jag tog det som ett riktigt otursvarsel, men klarade både mig och hästen helskinnade i mål. Och när jag en kväll hörde någon säga att han skulle ”hit the sack” undrade jag vem han skulle ut och slåss med.

Det är längesedan, numera händer det bara ”once in the blue moon” att jag inte förstår. Våra svenska ordspråk är lättare, för oss som är uppväxta med dem vill säga. För någon som ska lära sig svenska måste en del av dem låta tämligen obegripliga

Vad menar vi egentligen med att INTE ROPA HEJ INNAN MAN ÄR ÖVER BÄCKEN? Varför krångla till det? Det är klart man kan säga ”Hej på dig du” oavsett på vilken sida av bäcken man är.

Att GÅ ÖVER ÅN EFTER VATTEN är väl självklart om butiken där man säljer flaskvatten råkar ligga på andra sidan?

BÄTTRE EN FÅGEL I HANDEN ÄN TIO I SKOGEN. Tycker jag verkligen inte. En ensam olycklig stackare, troligen infångad. Släpp den genast lös till de andra tio i skogen!

ATT SÄTTA SITT LJUS UNDER SKÄPPAN är väl ingen som gör idag. Nej, nu vill de flesta stå i rampljuset och visa hur duktiga de är. (Vad är en skäppa förresten?)

Om EN OLYCKA SÄLLAN KOMMER ENSAM varför gör inte lyckorna detsamma?

ONDA CIRKLAR har vi väl hört talas om, men sällan de goda. (Förutom kostcirkeln då, som min kloka granne påpekade.)

EFTER REGN KOMMER SOLSKEN. Men när? Klen tröst om man redan är genomblöt efter ett störtregn.

Och hur länge ska man egentligen stå ut med att VÄNTA PÅ NÅGOT GOTT?

Om inte annat så blir väl SLUTET GOTT, ALLTING GOTT!