MARDRÖMMEN

En natt hade jag en hemsk dröm om att jag blev av med jobbet. Och var tvungen att uppsöka arbetsförmedlingen.

På ena sidan skrivbordet sitter en väldigt liten man. På andra sidan sitter jag.

På en racklig pinnstol och försöker hålla balansen. Det är svårt efter många år på en svindyr ergonomisk stol i äkta skinn, ställbar i alla lägen.

”Jaha, det var ett intressant CV. Men vad kan du egentligen?”

Han lutar sig tillbaka med min meritförteckning och försvinner nästan ur synfältet. Han borde ha ett mindre skrivbord. Eller en längre kund.

”En hel del. Jag är utbildad både civilt och militärt, med och utan radar, torn och områdeskontroll.”

”Jaha. Jag vet väldigt lite om vad en flygledare gör. För det var väl det du gjorde innan det kommunala bussbolaget köpte flygplatsen? Du har inte busskort förresten? Eller truckförarbevis?” 

Han lutar sig framåt och studerar mitt CV igen.

”Nej, men jag har flygcertifikat. Det ingick i utbildningen. På den tiden alltså. Sedan blev det ju för dyrt såklart.”

”Det är tyvärr ont om pilotjobb här i trakten just nu.”

Konstaterar han utan att lyfta blicken från pappren..

”Det är bara ett privatflygarcert” säger jag tyst. ”För enmotoriga flygplan med plats för fyra personer.”

Han är inte flygintresserad, den saken är klar. Eller så förstår han att det är svårt att få ekonomi i ett så litet flygbolag. Jag försöker få in samtalet på något annat.

”Sedan har jag ju gått en hel del kurser i LFV:s regi.”

”Jag ser det. OJTI, TRM, PU, SMS….? Vad är allt det här?”

”Det är ganska specialinriktade kurser, men det finns andra. Om du tittar på sidan 2 i mitten ungefär. Projektledning, ledarskapskurser, chefsutbildning, krishantering.”

”Krishantering, säger du? Vi har lite kris på förskolepersonal. Och i det kommunala storköket. Kan du laga mat?”

”Nej, men jag kan beställa en stor stark på sjutton olika språk.”  

Tänker jag säga. Men gör det inte.

”Jag har jobbat utomlands också. I Mongoliet, Ryssland, Ghana, Litauen och ….”

Samtalet avstannar. Han är visst inte geografintresserad heller.

”Jag är utbildad meteorologobservatör på SMHI.”

Han tittar upp. Jag visste det! Väderkunskaperna brukar alltid gå hem.

”Då kanske du kan tala om vad det blir för väder efter midsommar? Jag har lagt in om semester då.”

Äntligen visar han lite intresse för något annat än sitt skrivbordsunderlägg.

”Det vet ju inte ens meteorologerna” mumlar jag. ”Förresten hoppas jag det blir helmulet och hagel.”

”Hur sa?”

”Jo jag sa det att jag är en hejare på flygplansprestanda också. Vet du hur snabbt en Airbus kan stiga? Eller hur brant man kan svänga med Gripen? Ska jag förklara varför flygplan bör starta och landa i motvind? Vill du veta vad skevroder heter på engelska? Eller hur vinden vrider sig på höjd? Hur hanterar man ett nödläge? Eller en kapning? Allt det kan jag.”

”Så bra. Vi hör av oss om det dyker upp ett jobb där de kunskaperna kommer till användning.”

Han reser sig upp och jag förstår att jobbintervjun är över.

”Och du, Rolf, en sak till. Jag är mycket stresstålig och har ett extremt bra korttidsminne.”

Låter jag lite desperat nu?

”Ulf” svarar han och räcker fram handen för att säga tack och adjö.

Vilken jävla mardröm!

En reaktion till “MARDRÖMMEN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s